Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående Socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader.

AbstraktEfter riksdagsvalet 1932 hade den Socialdemokratiska regeringen svårt att finna stöd för sin arbetslöshetspolitik i riksdagen. På våren 1933 kunde dock en uppgörelse komma till stånd i samarbete med Bondeförbundet, uppgörelsen har kommit att kallas för kohandeln. Uppsatsen beskriver allmänt bakgrunden, syftet och utformningen av kohandeln. Huvudsyfte med uppsatsen är att undersöka hur tre halländska lokaltidningarna samt tre rikstidningar uppfattade kohandeln i sina ledarartiklar. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det fanns någon signifikativ skillnad mellan hur kohandeln uppfattades i lokaltidningarna jämfört med rikstidningarna, samt om det går att urskilja något samband mellan respektive tidnings uppfattning av kohandeln och dess politiska tillhörighet.

Löntagarfonderna inrättades 1983 av den Socialdemokratiska regeringen för att jämna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna användes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fått kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att åtgärda problemen avslogs av Riksdagen 2001.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.

Titel: Nya tider - En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tidFörfattare: Henrik Gudmundsson & Mathias HvitHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Ny tidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 19 009Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i Göteborgsområdet har för uppfattningar om Ny tid, på papper såväl som på nätet.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger på tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och är utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen.Huvudresultat: Resultatet visar på att opinionsledarna har användning för tidningen på olika plan. Innehållsmässigt skiftar motiven för användning, där vad som efterfrågas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det påvisas även att sociala samt underhållande motiv utgör en stor del av läsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen är bättre till längre, mer avslappnad läsning.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledningen presenterar styrtekniken Regeringenoch vad som händer med Regeringen när den används av IT-konsulterna.Teori:För att undersöka hur IT-konsulter hanterar och uttalar sig om en styrteknik, Regeringen, harvi valt översättningsmodellen för att studera detta. Som en del i det har vi även använtforskning kring redigering, inskription, lösa kopplingar samt handlingsnät för att undersökahur Regeringen har gjorts stabil hos IT-konsulterna i organisationen. Vi har valt att se ITkonsulternasom en profession för att kunna använda isomorfism för att studera om det finnsen spänning mellan IT-konsulterna, som profession, och styrtekniken Regeringen.Metod:I vår studie har vi intervjuat fem stycken personer där vi fått ta del av deras uttalan och syn påRegeringen. Vidare har vi analyserat fem stycken textdokument som beskriver hur ledningenväljer att presentera Regeringen för IT-konsulterna. Vi har utifrån vårt empiriska materialurskiljt tre huvudrubriker som grundar sig i våra tre frågeställningar.

Syftet med uppsatsen är främst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svårt att få nämnvärd makt. Att deras makt var svag förklaras också av att de kom med i arbetarrörelsen när den fått fast form, en form som männen skapat. Begreppet vägberoende förklarar här kvinnornas svårigheter. Viktigt har också varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att få umgås med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd från sina medsystrar..

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om ?tredje vägen? samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie.

Denna uppsats är en studie av de dokument som Regeringen och Sida skrivit om det humanitära biståndet, hur Regeringen och Sida ser på humanitärt bistånd, vad de anser att det humanitära biståndet är etc. Det finns även en jämförelse mellan Regeringens och Sidas syn på det humanitära biståndet och den syn på humanitär bistånd som framträder i dokument om det humanitära biståndet i samband med Tsunamikatastrofen.Analysen belyser de diskurser som framträder i samtliga dokument i kombination med teorier om bistånd och makt. Tyngdpunkten i analysen hamnar på hur Regeringen och Sida ser på det humanitära biståndet; om det är långsiktigt eller kortsiktigt, hur det ser på biståndsmottagarna och vilka som får del av det humanitära biståndet.

I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna.

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förändrats och formulerats olika i skolutredningar och läroplaner. I dagens rådande läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mål och riktlinjer där elevinflytande innefattas. Under min praktik som lärarstuderande i ämnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som själv fått välja låtar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och få större förståelse för musiklärares syn på elevinflytande och hur de menar inflytandet påverkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jämförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

1917 splittras Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, (SAP), och utbrytarpartiet Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, (SSV), bildas. Detta innebär en katastrof för SAP i Norrbotten. Trots detta är man 1924 återigen det största socialistiska partiet i länet sett till röstandelen i ett andrakammarval. Hur denna upphämtning kunde ske är frågan som denna uppsats försöker besvara. Undersökningen har gjorts genom ett ingående studium av SAP:s arbetarekommuns i Luleå interna verksamhet 1917-1924.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka framställningen av Håkan Juholt i kvällspressen. Vi har valt att jämföra de två kvällstidningarnaExpressen och Aftonbladet mellan den 8 oktober 2011 och en vecka framåt till den 14 oktober 2011 då rapporteringen av den före detta socialdemokratiska ledaren Håkan Juholt hamnade i blåsväder för första gången. Hur har Juholt framställts i kvällspressen? Vid analysen av Aftonbladet respektive Expressen har vi studerat artiklarna utifrån följande aspekter: rubrik- och bildsättning, positiva och negativa ord, politiska partier- och helhetsintrycket av artiklarna samt ur ett etiskt-, moraliskt- och jämställdhetsperspektiv.I vårt teoriavsnitt har vi behandlat mediedrev och den journalistiska formen. Kvällspressens rapportering kring Juholts så kallade bidragsfusk var ett mediedrev anfört av den socialdemokratiska tidningenAftonbladet.

I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer.